Monday you can fall apart


En dag kvar. En jävla dag. Sen får jag åka heeeem!
Bara den praktiska eximinationen imorgon. Måste, måste klara den. Men så länge jag tar rätt mängd läkemedel och inte dödar låtsaspatienten borde jag klara mig. Var tydligen nån som blivit underkänd idag, det får ju en inte alls att bli ännu mer nervös. Gaah. Jag vill ha det överstökat nu.
Nu ska jag återgå till mitt uppsatsskrivande. Eller ja, återgå och återgå. Påbörja kan man säga.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0