alla älskar benice

Nyss färgade jag håret. Rött. Kunde man åtminstone tro medan jag satt med färgen i.
Ju längre tiden gick, desto rödare blev det.
Men som tur var så var det bara tillfälligt under själva verkningsprocessen. Nu är jag blond och fin igen.
Och mina torra toppar tackade för efterbehandlingen och blev som nya igen. Bra skit!

Annars flyter livet på. Jag börjar inse att jag inte kommer få bli brun i sommar igen, vädret har bestämt sig för höst.
Men jag var ju åtminstone jävligt brun i början på juli, jag antar att jag får leva på det tills nästa sommar.
Eller någon som är sugen på sista minuten i september?

Nu ska jag äta tunnbrödsrulle med räksallad.


Blogghälsning till Sofie; Om ni skaffar infravärme till ballen så lovar jag att infinna mig i Umeå om några veckor igen.